Mallekrafts C´Carro

SÅ!

Tillbaka till den förkrossande verkligheten efter en välbehövlig ledighet uppe i Norrland. Pick, pack, djur och människor skyfflades in i super-Skodan och kosan styrdes mot norr. En nätt resa på ca 60 mil gick förvånandsvärt bra bortsett från att den enda medhavda CD-skivan blev en smula uttjatad efter 960 lyssningar.

En helt fantastisk vistelse uppe i Hälsingland med 30 minus och 1 meter snö summeras nedan med lite bild och film:

Årets julklapp

Är man stor, måste man vara snäll...

Rastning... 25 minus, frusna tår och upparbetat flås

Det var lite snö i centrala Bollnäs

Det var 5 mysiga dagar och förträffligt att få fira jul the Bålefalk way.... Ett snökaos höll på att strandsätta oss uppe i norr men vi skrattade döden i ansiktet och begav oss hemåt, 70 mil och i modiga 80 km/h!

Som utlovat, julklapp nr 2 från Elin, the tjänstetecken of doom!

Ny OS-gren, slägga med malle

Kul med djur

Julklapp 1 & 2 <3

Hej jag har stora öron:

(Bilder finns högupplöst ifall nån vill lägga upp på sin sida).

Göteborg nu igen...
Vi slåss mot klockan och gör det med glädje. 2011 kommer att bli ett år där husse slår knut på sig själv. Jag kommer ta vara på dygnet skulle man kunna säga. Med heltidsjobb, hundträning, flickvän, MMA, löpning, repning med bandet, turnéer, universitetsstudier, renovering av lägenheten och en massa annat spex så vet jag hur jag ska få tiden att gå ivf. Jo förresten, husse <3 matte... En hel massa ;)

Efter ett stopp på Elgiganten för att plocka ut en mobiltelefon + skratta julhandeln rakt upp i ansiktet så styrde jag kosan mot Åsa och besök hos föräldrarna. 6 mil senare sladdade jag upp på gårdsplanen, rastade av Carro i en av hästhagarna och med snö upp till knäna så fick hon pulsa på ganska bra. :)

In med åbäket i bilen och ut i ladan för att preppa ett uppletande. 4 saker, högt och lågt på nästan FÖR luriga ställen var receptet för dagen. Och det var en TAGGAD mus som väntade i bilen! Med tjänstetecknet på var det lyckohopp och skönsång likt en massajkrigare, hela vägen fram till ladan. Precis vid dörren släppte jag iväg henne och som en pil for hon iväg in på jakt efter 4 tuffa utmaningar. Hon jobbade VÄLDIGT bra och systematiskt idag, hon tog dom i bakvänd ordning som jag lagt ut och jobbade bra med nosen. Lyckan blev inte direkt mindre när hon kom in med den sista och fick sin nya kärlek bitstocken som belöning. Glädjen var stor, lyckan var total, Gud ske pris!

När hon nu var så laddad så körde jag vidare med lite skyddsmoment. Bevakningar och civilsändanden på mig själv och hon backade ut fint och lade sig med lite påmaningar från mig. Carro var glödhet men samlad idag.. :) När det nu gick så förträffligt bra så körde jag på med inkallningar. Satte henne längst ner i en backe och pulsade iväg uppåt och det var med riktigt fin fart som hon kom in till mig både 1, 2 och 3 gånger.

Lagom till mor och far kom hem så gick jag in för att få upp värmen och prata lite med dom. Collin däckade ganska omgående i mammas knä efter att ha pulsat runt i snön som nästan helt begravde honom.  Efter lite fika fick dom följa med ut och hälsa på Carro. Det blev ju lite stökigt sist när vi hade familjeträff så nu kunde vi ta det i lugn och ro med både klapp och kli. Jag visade upp lite lydnadsmoment, fotgående, ställande, läggande etc. Gjorde ett civilsändande på mig själv och förklarade vad jag gjorde och varför. Avslutningsvis så fick pappa gå in i ladan och gömma grejer för uppletande, även den här gången gick mus med full pott..

Sedan bar det av hemåt för att spela gitarr, utfodra djur och öppna julklapp som kommit på posten från G4S. I år var det en almanacka och en tidningsprenumeration, och vilket utbud sen! 3 nummer Hälge, 91:an, Veckorevyn låg på topplistan så efter mycket möda och besvär så fick jag förlika mig med 3 nummer av LagaLätt, "tidningen för matälskare i tidsnöd! Den unika mixen av snabba lättlagade recept..." Jajamensan, det blir nog bra, stort tack G4S för visad uppskattning!!
Vidare för att hälsa på Elin som hade hundbevakning inne i Göteborg. Hade med mig fetaostfyllda kalvfärsbiffar, souvlaki, tsatziki och vitlöksbröd som vi festade loss på i den otroligt romantiska och mysiga byggarbetsplatsens pausrum. Sedan visade återigen Elin att hon är världens bästa flickvän och gav mig en för tidig julklapp PLUS berättade vad jag mer skulle få efter jul. :D Numera har Carro norra halvklotets snyggaste halsband.... Detta + den andra klappen (som jag lägger upp bild på längre fram) var ett hopkok och en helt briljant idé från henne sedan en ganska lång tid tillbaka. Jag hade verkligen ingen aning om detta och skulle absolut inte kunnat lura ut det. <3 Bild finns nedan på det vackra camouflagefärgade halsbandet, med Carros namn och svenska flaggan på..

Världens bästa julklapp från världens bästa tjej <3

Nu sticker jag till norrland för julfirande med familjen Bålefalk, hemma igen 27:e december. Får se om jag får iväg något mer inlägg men annars önskas en god jul och ett gott nytt år.. 2011 är the year of the hundförare, nu är vi på gång!

Jajamensan.. Det var några dagar sedan sist, alla ni anonyma siffror i bloggens statistiksektion.

Men det har varit ett par bra dagar faktiskt. Förutom att jag har jobbat som en gud så har jag även klarat av ett gäng träningssessioner med Carro & co. Ett par riktigt bra sådana också. :) Framförallt lydnaden har fått sig ett uppsving. Jag och Carro har varit tvungna att ha utvecklingssamtal ett par gånger, inte helt utan anledning men till det bättrel. Det känns att bandet mellan oss blir tightare, ömsom piska och ömsom socker ger en tillit och respekt åt båda håll. Duktig mus...

Fina Elin hade hunnit upp innan den gamle trötte nattarbetaren, åkt omkring på diverse julbestyr och till slut landat på GMBK. Och jag kunde inte ha fått en bättre träningssporre än när en vän norrländsk stämma ringer och väcker mig med orden "Hej, kan du inte komma hit och träffa mig. Jag har förberett ett uppletande åt dig och Carro." <3

Sagt och gjort, efter en snabb ihopsamling av mig själv så bar det av upp till GMBK.  Där mötte jag Elin men även trevliga Chili-matte (Carro´s syster) Anneli vars barn Evelina och Wilma fick hedersuppdrag som Collin-vakter.

Upplet inomhus i ett skjul var det ja... 3 saker hade placerats ut på otroligt strategiskt vis och min gamle trotjänare röjde loss bland traktorer, bråte och trädgårdsredskap. Inomhus-upplet är lite annorlunda på så sätt att det blir närmare och intimare, man kan dirigera och mana på mer direkt. Carro var en riktig trooper och löste sina uppgifter med bravur, utan att ha ihjäl någon på vägen :P

Dagen till ära så var Husse iklädd sin nya efterlängtade Bende-träningsväst från Blancks. Efter diverse strul med leveranser så hittade den tillsammans med lite kampleksaker, 1,5 månad sent äntligen hem till mig. Dom hade varit snälla nog att skicka med lite extrasaker nu när det blivit så fördröjt, så all heder till er Blancks även om jag slitit många hårstrån innan. Nyklädd och vacker så körde husse och Carro igenom lydnaden med fokus på ställande och läggande. Duktiga mus blir för var gång vi gör det mer lik en liller i fart, när det gäller att placera den spenbeklädda magen på den vita snön. Vi har riktigt kul ihop =) Vidare så fick Carro prova den nya bitstocken och vilken succé sen! Hon fullkomligt älskade den... Här har vi ett intresse vi ska nära så jag slipper mata ihjäl henne under träning. Har inte riktigt haft någon leksak som intresserat henne innan. Bollar är för lame och nåt gammalt halvtuggat lånat av Elin har inte gått an heller. Men med bitstock i högsta hugg så var utbackning med ligg en ren fröjd att se idag...

Som avslutning så körde jag några inkallningar, denna gång med en liten twist. Dexter placerade vi halvvägs. Dels som en sporre för Carro och dels som övning för Dexter att han INTE under några omständigheter ska gå upp vid en platsliggning. Mina inkallningar kan ju givetvis alltid bli bättre men med mycket tjo och tjim så travar hon på. Dexters platsliggning var väl dugliga i slutändan har jag för mig. Vi körde även ren platsliggning på båda dom små råttungarna och där såg det mycket fint ut.

En bra dag på GMBK avslutades med fritagning av Collin och isbanesladd med bilen till Hovås för tacomys med damen. En riktigt fin ljuspunkt i vintermörkret var min kvalitetstid tillsammans med Prince. Äntligen har han förstått att det inte BARA behöver vara lek med mig utan att man kan ta det lugnt och slappa ihop också. Fina Princen <3

Vidare! Alltid på väg, likt den flygande holländaren får jag aldrig stanna och skutan styrdes emot Mölndal. Lite snabb övning av gitarr, utfodring av hundar och förberedelser inför jobbet fick det bli innan det bar av mot Lundby. Men det känns helt okej... För idag som idag, idag, idag har jag utdragspass.. Vilket innebär att jag efter 22:48 ikväll är en fri man. Så fri att jag kan fira jul ända fram till 27/12. Det kommer bli helt underbart! Hej normal sömn, hej normal dygnsrytm, hej träning, hej vänner, HEJ ELIN!!! <3 <3

En alldeles ljuvlig kväll önskar jag er, mina kära anonyma siffror i bloggens statistiksektion.

Jag sitter här och spelar gitarr, så fingrarna värker och musklerna krampar. Har knappt spelat sen jag hoppade av bandet i slutet av 2006. Några inhopp här och där men inget seriöst över huvudtaget. Men nu dök det upp en grej som fick mig att plocka fram min gamla trotjänare... Sitter här och våndas och försöker prestera. Kan tänka mig att det inte är helt far off när det gäller att vara en hund som ska leva upp mot någons ställda krav och förväntningar. Carro har jag upplevt som en mycket öm hund. En som kan ta saker personligt och bli ledsen och osäker när det kommer till krav. Jag är en spillra av mitt forna jag när det kommer till gitarrspelande, har just nu en grov självförtroendesvacka just inom det området. Men det är bara att öva och komma ihåg varför man gör det, lägga in glädje i prestationen, precis som vi gör med Carro.

Idag så stack jag och Elin upp till en golfbana i närheten av GMBK och körde rapport med alla monster. Först ut var Carro som satt och vibrerade av upphetsning. Hon stack som en pil mot Elin som var en 4-500 meter bort och jobbade fint hem igen i den tunga snön (sprang själv sträckan och jag kan intyga att det var JOBBIGT). Näst ut vad Mr Dex som aldrig tidigare sysslat med denna övning och vad ska man säga? Springa kan han ju... Ut till Elin var ju inga problem men lite svårare att komma in till mig. Men lite klapp och tjo fick honom på andra tankar och en frustande snöklädd norrman satt snart lydigt vid min sida för att få njuta av lite belönande Frolic. Lite avslutande lydnad och platsliggning blev det innan hundrokaden.

Nixa och Prince då? Hå hå ja ja... Vad ska man säga :) Vettvillingar som älskar att springa? Vi hade nog kunnat skicka tills solen gick ner men det fick räcka med två gånger var. Alla hundar trötta och goa, hem till varma lägenheten, bära upp 3 st 15 kg säckar med foder och utfodring av både två och fyrbenta.

Sitter nu i soffan med en liten vit chihuahua som skiter i allt och är nöjd med att få sova på en kudde. Ute i köket tittar det fram en storörad liten musmalle som undrar vad det är för plinkande som försigår i vardagsrummet, Dexter bär omkring på en matskål för ovanlighetens skull. Prince bygger om hundburen och Nixa gnager ben. Och jag försöker lära mig spela gitarr.... Kul var det ja... KUL, kuuuuuuul!!!

Det blir ett litet snabbt och fint inlägg från jobbet, sitter här och försöker samla ihop spillrorna av vad som kallas min hjärna.

Efter en natts arbete så unnade jag mig hela 3,5 timmes sömn innan det var dags att åka ut till Torslanda för träning med G4S. Snälla Elin hade redan rastat av Carro så det var en toksugen och laddad malle som kom flygande ut ur buren, redo att göra kaoz med någon. Men med en hjärtfrekvens och hjärnaktivitet som en dolksvans på husse så blev det ett kort men ändå naggande gott träningspass. Ärmbevakning och civilsändande och Carro skötte sig bra. På civilen tjuvnöp hon en gång , bara att göra om/göra rätt och inte hetsa upp sig nämnvärt. Hon visste mycket väl vad hon gjorde fel och det är ingen idé att gå i taket över en sån grej. På´t igen och det gick jättebra. Beröm, beröm, beröm, söta lilla mus... Vidare hem för en krashlandning i sängen på dryga timmen, ungefär 37 minuters matlagning/äta/samkväde med tös innan det var dags att åka tillbaka till mitt andra hem Volvo Lundby. Otålig som man är så blev det även lite spontan julklappsutdelning. Lyckligtvis så föll klapparna damen i smaken och glädjen var stor. Jublande och glad sprang hon fram och la som en hyllning mantlar och palmblad på marken innan jag i maklig takt tog min lilla åsna och skrittade mot Lundby... Tack och bock, med 4 timmar i ryggen och 8 framför mig så är jag snart fri. Over and out...

Fredagen gick som sagt i julbordets tecken. En... märklig liten tillställning som tog plats på självaste kontoret, glammigt så det förslår. Innan denna stämningsfulla högtidsfirande händelse så hanns det med 2*40 min skogspromenad i hög rackarns snö med efterföljande träningsvärk i ljumskarna som belöning.

Lördagen då? Jojomen, det blev ett minst sagt ödesmättad event även här. Sedan urminnes tider (eller i varje fall oktober) så hade det bestämts att hela stora familjen Gustaf(v)s(s)on skulle mötas upp i föräldrahemmet för gammalt hederligt julstök, något som i den här familjen kan räknas som rent sensationellt. Jag, Elin och 600 hundar kom ner till Åsa runt lunch och passade på att klara av dagens träning i form av uppletande:

Själva träningen gick kalasfint för alla 4 vovvar varpå det idkades pepparkaksbak och inmundigades en lättare supé i trevlig familje-anda...

Söndag: Elin stack och körde sök i Lerum den lille gottegrisen. Johannes stannade hemma och formaterade dator, tjoho! Stack visserligen upp till GMBK och körde upplet och spår med lille mus senare. Ett jättefint spår med påsläpp och två återgångar. Tösabiten tog itu med uppgiften på ett alldeles ypperligt sätt och vann IKEA-fladdermus och korv när målet var nått. Även uppletet gick kanon, med snö upp till knäna så plogade hon på i maklig takt och var rejält genomkörd när hon var klar. Vidare hem för att möta upp fröken E, laga mat, slappa och bara vara innan jäntan skulle iväg och jobba. Och inte är jag väl en sämre pojkvän än att jag senare åker ut till hennes stationärbevakning med glögg, pepparkakor och Carro för lite adventsfirande/upplet i miljö.

En episk helg har kommit till sitt slut, nu väntar en fantastisk långvecka på Volvo... Eller vänta nu, jobbar ju måndag, tisdag, fredag och halva lördag! SEN ÄR DET JULLEDIGT!!

Japp!

Idag var vi ute på Volvo Bulycke som vi dagen till ära så snällt hade fått låna. Runt 10 ekipage, både nya och gamla bekantskaper och mycket trevligt att lära känna kollegorna bättre. Vi delade upp oss i 2 grupper på 2 olika våningsplan, faktiskt i den byggnaden där jag själv snickrade bilar för 7-8 år sedan. Det kändes mycket bättre att vara här i träningssyfte kan jag säga >_<

Efter några turer som figurant så var det vår tur. Jag och Carro körde först sök på 2 dolda figgar. Den första nosade hon upp, utan större svårigheter bakom en dörr. Sverker sa att jag störde hennes arbete genom att berömma henne under tiden. Så i jakt på figge nummer två så travade jag efter och lät henne arbeta i tysthet. Och vilken skillnad! Den lilla tösen är ju som bekant väldigt hussig och när jag gav henne berömmet under tiden så tappade hon momentet och började socialisera med mig. Sök 2 var jättefint, vi betade av lokalen pö om pö för att komma ner till toaletterna. Där dök hon in på första, snodde runt ett  tag, tittade upp i taket, vände ut och fram till dörren bredvid. Duktiga mus hade fått vittring genom ventilationen för mycket riktigt där inne gömde sig vår figge. Med myndig ton fick hon jagat ut det stora priset, en skyddsärm med tillhörande figurant i. Bra jobbat Carro och bra jobbat Johannes, idag har vi kört skydd minst 7 ggr! ;)

Därefter körde vi lydnad och platsliggning. Det var första gången jag och Carro körde platsliggning full tid och det var skönt att se att det inte var några problem över huvudtaget. Avslutningsvis så körde jag ärmbevakning, transporter och korgbevakning på Sverker. Carro var ren och gick inte om, vi körde på samma linje som tidigare, där figgen manar på Carro att backa ut och lägga sig. Det blir mycket träning just på att lägga sig, hon är ju en känslig liten hund som blir osäker när hon går på utbackningarna. Så beröm så fort man såg att det fanns en intention att lägga sig. Det blir nog bra det här! :) Tack Sverker för en jättekul dag!

Stackars Elin som hade jobbat 19-07, sovit 2 timmar i B-porten och sedan tränat hund på det var inte helt otippat lite sömnig. Nu ligger hon här så sött och sover innan hon ska iväg och köra ännu en natt. Jag känner mig snäll idag och låter henne sova vidare istället för att tvinga henne öva transport och bevakningar :D :thumbup:

På fredag är det julbord med jobbet, det kommer bli grymt!

Många bilar var vi:

Stå som en cowboy:

Kan det vara en figge där inne tro? :

Dagens största öron

Idag blev det en snabb visit in till stan för skyddsträning med Elin. Det hela gick av stapeln i ett underjordiskt garage. Helt perfekt med lite skydd i miljö innan jobbet!

Carro var först ut och fick börja med uppletande och som en (vad man skulle kunna tro) fd nordamerikansk trapper så var det ju inga större problem. Hon löste det utan större svårigheter och fick smaska Frolic som tack. Vidare så körde vi på med transporter och utkallningar ur ärm. Carro skötte sig exemplariskt och man tycker varje session är alldeles för kort när man är klar :)

Jag blev kvar nere i garaget medans E gick och hämtade Dexter. Tidigare på dagen hade han blivit vettskrämd av några mötande personer i garaget så det var dags att göra om och göra rätt. När jag sen såg E komma med den ankfotade lille parveln vid sin sida så var det med myndiga steg jag gick fram emot ekipaget. Med mössa och luva uppe så kände han inte igen mig förens jag var hela vägen fram. Och se så bra det gick. Det var en alert pôjk som iaktog denna annalkande främling och hälsade artigt när jag var hela vägen fram. Sedan älgade jag iväg och gömde mig i trapphuset så han fick söka upp, skälla och sedan bita ärm. Vet inte riktigt vad som gjorde ondast, Dexter som bet igenom unghundsärmen eller trappan jag fick i ansiktet vid utfallet :) Avslutningsvis gömde jag mig inne i ett gallerförråd, utrustad med skyddsärm och gul attack-påse från Ullared. Med påse i högsta hug så prasslade, slog och störde jag Dex när han helt oberörd hängde sig fast i min lekamen. Bra jobbat Dexter!

Nixa, fröken strut, pippi, snipan... Kärt barn får jobba för maten, så nu var det hennes tur. Vi bestämde oss för en favorit i repris där jag gömde mig i trapphuset. Ful som jag är så hamnade jag inte där utan bakom en dörr istället... Glad i hågen traskade Elin förbi men Nixa siktade in sig och såg till att jag lugnade ner mig. Med sina vassa tänder och arga skall som en enastående motivator så lades mina planer om dumheter snart på is. Avslutningsvis lite backande transporter. Slutsats dragen, Nixa <3 skydd!

Super-Princen, som tycker allt är lek och skoj tänkte vi elda på lite. Jag stannade kvar i garaget medans E gick och hämtade allas våran superhjälte och väl tillbaks så möttes dom av en arg, mycket sinnesförvirrad blandmissbrukare med skyddsärm och gul Ullareds-kasse. Med arga tillrop och fladdrande påse så ångade jag fram mot E & P för att presentera ärmen för Prince Gordon. Smack sa det och där satt en boxer, bra jobbat fulis! Transporter, bevakning och visitationer på det så kunde vi runda av denna tränings innan jag var tvungen att åka till mitt ljuvliga arbete! :) Slutsats dragen, jag borde bli skådis!

Att tillägga så fick Collin sitta i en friggebod och titta på pensionärsjävlar...

Nya fina ord om oss i Tony & Kerstin´s blogg... Klicka er dit, läs och lär av proffsen!

Fredag kväll och jag är lika säkert som ett brev på posten tillbaka på jobbet för en ännu en fryntlig helg av arbete. Jag vet minst 3 saker jag hellre gjort den här helgen än att sitta ute i Lundby och häcka...
En av dom är att träna med hundarna, en är att träna mig själv och en tredje är att få hänga lite med Elin. Hon den där jag är tillsammans med... Vi jobbar emot varandra och det är inte något annat än värdelöst! Varannan helg är det man ser fram emot. Då har man chansen att göra nååågot annat än att bara träna hund ihop. Det känns lite som man har delad vårdnad med G4S, har besöksförbud och restriktioner upp till öronen. Jag får helt enkelt köra en kontrarevolution och tvinga G4S till antingen snällare planering eller lägga ner sin verksamhet. Ta tillbaka helt enkelt ^^ Det enda goda med detta påhitt är dock att vi har hundvakt hela tiden, but that´s about it.

Träningen idag då? Upp idag vid 11 och iväg till GMBK. Elin hade stugstädning och jag passade på att rasta av alla hundar. Det innebär återigen projektet med stocken, stocken som ingen lyckas glömma. Ni har sett den förut och ni kommer alldeles säkert se den igen. Idag var det Prince som rotade fram den för att snabbt få assistans av Nixa. Ungefär 200 meter bar dom den på följande vis:

En rokad av hundar gjordes och samma runda betades av med Dexter, Carro, Collin och Elin som nu var klar med de sanitära bestyren med mopp och dammsugare. Dagen till ära hade Elin förberett en liten lista på vad som skulle köras igenom och följande skedde till alla inblandades stora glädje:

Första tösabiten ut var Carro och det bjöds utbackningar som naggande god förrätt. Den storörade flickan placerades tätt intill Elin från olika håll och kanter och belönades så snart hon började backa ut. Det blev därefter ett par stötar samt transport i ärm där jag och Carro backade. Det var första gången vi körde med backning, hon fattade jättefint och var med på noterna bra. Och dagens vunna kunskap, att bli bättre på timing, belöning och korrigering. Carro gillar att bita i ärm, mycket... Helst vill hon inte släppa ärmen när hon väl huggit sig fast. Och det var med väna ord som E föklarade vikten av korrigering vid rätt tidpunkt. Det gick genast mycket bättre efter detta. Dels pga det men sedan så måste jag sluta vara så försynt i mina ageranden på träningen. När man tränar med någon som är så mycket bättre än en själv så känner man sig oftast lite förkommen, oftast helt utan anledning och absolut helt i onödan. Det behöver byggas lite på min pondus, att även om jag inte har hållit på med detta länge så kan jag nog mer än vad jag tror. Carro läser mig som en öppen bok, på både gott och ont. Jag kan förstå att hon tar sig friheter om jag inte kan backa upp mina önskningar gentemot henne med tydlighet och beslutsamhet. Hon är en fin hund lilla mus, väldigt välkörd sedan innan av Tony och Kerstin. Detta gör att hon tydligt signalerar i sitt agerande om något är korrekt utfört lika säkert som hon visar tveksamhet om jag gör något "luddigt". Avslutningsvis gjorde vi inkallningar med ställande/liggande och det artar sig :)

Nästa hund till rakning var Nixa. Jag ställde upp för civilsändande och belönade när hon kom farande ett par meter ifrån mig. Det funkade kanon och hon gick inte på alls som hon gjorde sist. Samma utbackningar som med Carro, backande transporter, retningar och angrepp i korg. En flickfavorit märks det, dom här angreppen. Både Nixa och Elin gillar när jag slänger mig i backen, krälar i stoftet och leker vettskrämd. Jag undrar ifall det är någon form av kvinnsschauvinism? Nog för att jag får tillfälle att agera ut min kreativa ådra som storskubb men det är tur att både dam och hund är ömma förstående varelser utanför planen och behandlar mig bättre än ett skubb. Ett skubb som ska ner i backen, med en hunds varma andedräkt i ansiktet och ljudet av snappande huggtänder vinande kring öronen.

Sen var det boxerdags! Transporter, visitationer och utkallningar ur ärm. Prince är som tidigare omskrivet just Prince, hunden som får diagnosen ADHD och DAMP att framstå som affektiva syndrom, han är ett knippe energi utan dess like. Det är väl inte direkt någon tvekan om vilken superhjälte han varit om han hade fått välja:

Vi avslutade med lite upphopp i ärm vilket utfördes Prince-style. Han har knappt gjort det innan men körde på likaväl. Vad spelar det för roll om man dråsar i backen, flyger i fullaste karriär rakt in i Johannes  eller missar det här med avståndsbedömning? Det firar vi med en sång!

Efter Herr P så fick fröken C komma ut igen. Dags för lite miljö. Hon fick först spåra runt stugan och väl där inne så var uppgiften att leta rätt på Skubb-Elin som stod gömd där inne i mörkret. Det tog ett litet tag men hon sökte aktivt och hittade till slut rätt för lite skall och bett. Hon hade i söket ett väldigt intresse av en låst dörr som senare förklarades av att Elin stått och försökt öppna denna. Avslutningsvis körde vi utkallning ur ärm, återigen behövs det jobbas på raka besked från mig. Det var godkänt men inte mer, men det kommer. Yay me!

"Monstret" Dexter kom ut ur sin håla och fick bita loss inne i stugan. Han börjar sköta sig riktigt bra nu och känns tryggare i sig själv. Det ska bli kul att köra med nya figgar och se vad som händer, det ska nog bli hund av DeXxXter också. Transporten vi körde i slutet överraskade, verkligen över förväntan och en stjärna i protokollet till Dex. Det sista vi gjorde var flykt a´la "springsåfortdukanJohannessåservivadsomhänder". Sagt och gjort, 20 sekunder senare låg jag återigen på backen med snö innanför kalsongerna och avtryck av malletänder i armen. Allt för laget, allt för sporten!

Väl hemma var det trötta och välaktiverade hundar som låg i drivor runt om i lägenheten. Men likt Skalmans mat och sovklocka så gjorde dom sig påminda runt 17:30. Det krävs väl knappast examen i kommunikation eller djurspråk för att förstå piken:

Inte så mycket alls att säga om dagen, förutom att det är förbannat kallt... Är våren för tidig att hoppas på tro?
Var en sväng förbi världens ände, närmare bestämt Töllsjö utanför Bollebygd. Det blev en snabb visit då denna världsmetropol helt chockartat inte väckte en lust att vilja bosätta sig där.

Snabbrastning i Mölnlycke och sen i Mölndal.. No more, no less

Prince och Nixa utför arbete på fastfrusen stol:

Dagens reflektioner:

* 6 mil är olika långt, beroende åt vilket håll man kör.

* Jag ska lära mig att känna igen mina vänners flickvänner, speciellt om man stått och pratat med dom ett tag. (Inte som nu ca 4 h senare. Förlåt Charlotte på Koppla av Hundcenter)

* 5 hundar är mer än 1 men mindre än 6. Det märks främst i antalet gånger man behöver dom 3 trapporna per dag.

* Jag har snart moppat fler golv än städpersonal på sjukhus...

Helt fantastisk lyx att få krypa ner i en redan uppvärmd säng när man kommer hem från jobbet... E, C, O låg och välkomnade mig hem från en "hård" natts slit. Uppstigning 12:00, frukost, GMBK.

Det tränades hundar på löpande band kan jag säga. Har man 6 st odågor som behöver aktiveras så har man... Min kvot av inhandlade köttbullar har stigit drastiskt nu det sista kvartalet 2010, hemköp lär väl undra hurvida jag är frisk eller inte.

Prince fick börja köra skyddet, han "vill" ju bli tjänstehund det lilla livet. Det finns väl lite att öva på, bevakningen var lite tråkig idag. Det är mycket roligare att springa fram och skälla och borra in den mjuka, trubbiga lilla nosen i skyddsärmen. Jaja, jag har inga tveksamheter om att E kommer reda ut det här galant!

Carro fick börja med lite sökmarkeringar på Elin, både med och utan korg. Det såg jättebra ut och det var med glada små skall som hon signalerade åt husse vart den stackars skeppsbrutna ungmön låg gömd ute bland träden. Vidare till skyddet. en variant av korgbevakning, civilen och ärmbevakning. Hon var i början lite sur på Elin som figgade men det ordnade upp sig. Kvällen ska ägnas åt youtubande så man får lite kul infallsvinklar och idéer gällande skyddet. Just nu har det vart mycket fokus på glädje med Carro. Känns skönt både för henne och mig att vi inte har någon stress eller prestige att ta oss nån vart nu med en gång. Man märker på henne om man ställer krav och hon blir osäker, det är bra... Jag gillar att man får lirka med fingertoppskänsla, det ger mer av en utmaning.

Sedan var det Nixa´s tur och vi körde igenom i stort sätt samma program. Egentligen ingenting att anmärka på. Lite mindre "jagskafanimighelavägenframochdödadig" i civilen hade vart önskvärt men det såg bra ut efter 2-3:e gången. Lille struten...

Dexter fick bita i ärm, köra fasttagande, springa ikapp och välta Johannes och vara en glad och lycklig hund. Han är söt och inte längre helt gratis nu när han håller sitt avskräde för sig själv.

Ozzy tror jag körde lite lydnad med Elin medans jag körde vidare med Carro. Jag övade på inkallande med ställande och fritt följ. Det är roligt för jag märker att vi kommunicerar bättre och bättre för varje gång. Sedan bar det av hem där Elin hade förberett och lagat mat innan hon skulle sticka iväg och jobba inatt. Hur bra har inte jag det då? Från dess att man vaknar tills dess att man är klar för dagen... Det blir ännu en gång lite riktad bloggning men fan Elin, du är helt grym! Inte nog med att du sparkar mig ur sängen, utfodrar mig, hjälper mig med träningen, har massa tips och råd, skriver listor med saker vi behöver öva, du lagar mat innan du själv sticker och jobbar natt och avslutar med att fråga ifall jag skulle kunna tänka mig och tvätta lite åt dig... Haha.. Njae, jag vet inte... <3

Här har vi storefisk och lillefisk som rockar hårt med husse i soffan: